Fan va najs det är att vara ledig! Idag drog jag för att möta några swejaps (svenskar i japan) för en kaffe. Väl där så påminner Karin mig att hennes hemmaman, precis som jag, inte har något att göra. Detta resulterar i att Jonas och jag drar till en nöjespark som inte ligger långt från skolan. Himla trevlig park måste jag säga! Ingen inträde, istället betalar man bara vid attraktionerna. Mycket vuxet. Efter att ha stärkt oss med var sin öl och hamburgare kände vi oss redo att prova den fetaste berg-och-dalbanan. Efter 50 minuters köande satt vi fastspända, på väg upp mot det första krönet, och ångrade oss otroligt mycket. Framförallt när vi kom upp över de närmaste husen. Själva nedförsbacken efter det var det värsta jag varit med om. Först kändes det som en vanlig nedförsbacke, sen blev det så brant att det snarare kändes som hela vagnen släppt från spåren och vi var på väg att falla handlöst i backen. Jag skrek som en liten flicka med dödsångest! Resten var relativt ofarligt, även om den snäva svängen runt en väldigt skarp betongvägg kändes lite i magen… Här kan man se hur dödsfällan ser ut.

